Utvandringen - från Sverige till Amerika

Den stora europeiska utvandringen till Amerika från 1800-talet till mitten av 1900-talet brukar kallas för historiens största folkvandring. Utvandringen skedde i hela Europa och cirka 50 miljoner utvandrade från Europa och 1.3 miljoner var svenskar som var 1/3 av Sveriges befolkning.

Den europeiska utvandringen började under 1820-talet men det var inte förrän i mitten av 1850-talet som utvandringen i Sverige tog fart. Av hela Sveriges befolkning var det främst män som deltog i utvandringen men antalet kvinnor ökade så småningom och under den senaste delen av utvandringen var det mest kvinnor som utvandrade. De flesta utvandrande svenskar tog sig till Nordamerika men möjligheterna var stora och tusentals svenskar sökte sig också till Brasilien och Argentina för större möjligheter för bättre levnadsvillkor.

Det mesta av utvandringen skedde efter det amerikan ska inbördeskriget som gav nya möjligheter till gratis mark för alla som var beredda att bosätta sig i Amerika och bruka jorden. Det amerikanska inbördeskriget skedde 12 april 1861 till den 9 april 1865. Den främsta orsaken till inbördeskriget var på grund av slaveriet. Abraham Lincoln är en av USAs mest kända presidenter genom historien. Lincoln är mest känd för sitt motstånd mot slaveriet i USA men på grund av vanor var det många som var beroende av slaveri för att bruka åkermarken och folk vägrade länge släppa sina slavar fria.

Orsakerna till att utvandringen från Sverige blev så stor är många. Det var stor befolkningstillväxt och svårt att bryta ny åkermark på grund av mycket sten, så den odlingsbara marken räckte inte riktigt. Några år av missväxt på 1860-talet gjorde inte situationen bättre. Många dog av svält. Det kan också nämnas att det var en ganska stor religiös förföljelse.

De senaste decennierna har det ju varit relativt stor invandring till Sverige och Europa. Därför är det bra att bli påmind då och då att det inte var så väldigt längesen som det utvandrades från Europa. Och att det då, när det var väldigt jobbigt att leva här, fanns ett land som tog emot invandrare med öppna armar och hjälpte dem igång. Om du vill veta mer av hur det var i Sverige på 1800-talet och hur en utvandring till USA kunde gå till på den tiden så läs gärna Vilhelm Mobergs böcker: Ut vandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige. Eller se någon av filmerna som är baserade på hans böcker (Utvandrarna, 1971, Nybyggarna, 1972 och Utvandrarna, 2021) eller musikalen Kristina från Duvemåla.

Biblioteket på Hässleholm

Vi intervjuade Sanya Letic som har jobbat på Hässleholmens bibliotek i 23 år. Hennes mamma kommer från Bosnien, hennes pappa kommer från Serbien och hon är född i Borås.

Vi frågade henne vilken genre som hon uppfattar att flest läser och hon svarar att hon tycker det är deckare eller feelgood. Hon fortsätter med att säga att Silkesbadet av Agmall Sarwari är en bok som lånats mycket på senaste tiden. De har haft ett författarbesök av honom för ett tag sedan. Han är uppvuxen i Borås och har skrivit en bok om Hässleholmen.

På biblioteket är det tre personer som jobbar och som byter av varandra. Deras chef som de tycker mycket om (jag citerar: Hon är fantastisk) kommer ibland för att kolla hur det går. - Om jag gissar så är det mellan 50 och hundra personer, svarar hon när vi frågar hur många personer som kommer till biblioteket varje dag. Hon fortsätter med att säga:- På hela Hässlehuset är det 3000-4000 personer som besöker per månad. Vår lånestatistik är ungefär 1700 böcker i månaden. Men folk gör mycket annat också på biblioteket. Många sitter och pluggar. Det finns en del trångboddhet här, så många går till biblioteket för att göra läxorna.

Hon dementerar myten om att man måste vara tyst i biblioteket och säger istället att de uppskattar om man inte pratar för högt. Hon säger att de har många barnfamiljer som kommer till dem och hon tycker det är roligt när barnen leker och mammor och pappor läser för sina barn i soffan. Vi frågar henne vad hon tycker är det jobbigaste med att vara bibliotekarie. Hon svarar:- När nån kommer och ställer en fråga som jag inte kan svara på. Biblioteksfrågor kan jag oftast svara på, men när jag jobbade i disken på stadsbiblioteket ringde en äldre dam och frågade: Mitt barnbarn ska fylla år, vilken musik ska jag spela på födelsedagen?

Vi var nyfikna på vilka regler som finns i biblioteket och hur ofta någon bryter deras regler. Det hon svarade var att det kan komma in folk med kaffe och macka som vill äta där och regeln de har då är att man inte äter eller dricker inne i biblioteket, utan det får man göra i caféet utanför. I Hässlehuset dricker ungefär hälften te och hälften kaffe tror hon när vi frågar. Det är ett ganska litet bibliotek och vi tyckte det var kul att veta hur många böcker de har men de har haft svårt att ta reda på det. Det finns ungefär 15 000 böcker här på Hässlehuset, det är både barnböcker och vuxenböcker. Det språket flest böcker är lånade på är svenska, men förutom det skulle det vara persiska och lite på arabiska.

Sanya jobbar 8-16 på vardagar och 12-20 på lördagar. Vi ville veta om hon hade skällt ut någon på biblioteket någon gång. Hon svarar:- Ja, det händer. Det kan vara barn som leker kurragömma eller ungdomar som lyssnar på musik. Eller ungdomar som pratar för högt. Vi fortsatte med att fråga vad som är det roligaste med jobbet.- När det kommer nya böcker för det är roligt att öppna och titta på nya böcker och dess omslag.

Den genre som Sanya helst själv läser är romaner och fantasy. Hon läser väldigt mycket, nästan varje dag. Hon berättar att hon inte drömde om att bli bibliotekarie, utan arkeolog. Sanya kom in på en arkeologiutbildning i Belgrad med anledning av sitt stora intresse för historia. Innan utbildningen började kom tyvärr kriget så hon reste till Sverige. Vi frågade henne vad jobbet som bibliotekarie innebär förutom att stå bakom disken och hon svarar såhär:- Många tror ju att vi bara står bakom disken och stämplar böcker men det är inte sant. Vi läser senaste recensioner på alla böcker som kommer ut ifall att vi ska köpa in de böckerna. Vi har något som kallas BTI vilket innefattar vad boken handlar om, kan man tänka sig att den här boken kommer att vara utlånad på det här biblioteket. Våra besökare kommer ibland med förslag. Om 5 personer kommer läsa boken så är det värt att köpa in den, men vi har ju begränsat med pengar så det gäller att prioritera rätt. Vi tar också hand om allt som gäller de vuxna, olika aktiviteter. Hon fortsätter med att berätta att de samverkar med övriga verksamheter i Hässlehuset. - Vi har olika yrkesroller. Vi ser till att huset fungerar. Sen har jag hand om nåt som heter ”Boken kommer”. Om man är äldre och inte orkar komma till biblioteket så pratar jag med dem en gång i månaden och så plockar jag ihop 10-15 böcker och åker ut med dem var femte vecka till dem. Om de inte kan se så bra så laddar jag ner Daisy-böcker åt dem. Så jobbar vi mycket med språkutveckling med förskolor. Det gör mest mina kollegor. De har en nära kontakt med förskolorna. Sen har vi olika projekt vi kör. Till exempel vårt samarbete med er i Ordpalatset i somras som hette Läsa Äger. Tar hand om ekonomin och ser till att allt finns som vi behöver. Går olika utbildningar för att vara up to date. Susanna och Pernilla går hem till nyblivna föräldrar med en liten gåva och pratar om språket, hur viktigt det är.

De har också haft föreläsningar med klasser förut men på sistone har de inte haft så många. De ska börja med det igen. Sanya och hennes kollegor vill gärna att barnen ska veta att det finns ett bibliotek som de kan komma till. Vi frågade henne om det finns något annat jobb hon skulle vilja ha och hon svarade- Arkeologi eftersom jag är väldigt intresserad av det. Speciellt arkeologi i Egypten. Även psykolog för jag är väldigt intresserad av psykologi.

Hon tillägger däremot att hon absolut tror att hon kommer vara bibliotekarie om 10 år.

Bondgården på kullen

En dag intervjuade vi Mathilda på 4H-gården på Hässleholmen. Hon har jobbat på gården i 5 år. Vi fick möjlighet att ställa olika frågor om 4H-gården och det var mycket intressant att höra hennes svar.

På 4H-gården har de olika slags djur. De har två getter, två får och till hösten kanske det kommer ungar. Det finns också fyra hästar. Tre gotlandsruss och en shetlandsponny. Hästarna bor i boxar på nätterna och är ute på dagarna. På somrarna får de semestra på landet. Ungefär 15 hönor och många kaniner bor också på gården. Hönorna lägger väldigt många ägg. Dvärgsilkeshönorna lägger pyttesmå söta ägg. De flesta djuren är köpta från privata uppfödare. Kaninerna har de fått från personer som inte längre kan ta hand om dem. Vi frågade vilket som är Mathildas favoritdjur. Hon gillar många djur fast på olika sätt. Det beror på vilket som sköter sig bäst just den dagen.

Gården har funnits länge på Hässleholmen. Det började i det gula huset där man hade läger på sommaren. Ladugården är ungefär 20 år gammal. Mathilda minns den från när hon var liten.

Man föder också upp djur på gården. Lamm, killingar, kycklingar och kaninungar föds på våren. Vi undrade om det är läskigt när de föds. Mathilda svarade att får är ganska tysta, men att getter skriker när de får sina ungar. De har också fött upp en fölunge på gården. Han är ett undantag. Tanken är att han ska bo på gården om han trivs i verksamheten.

Gården har funnits länge på Hässleholmen. Det började Under vår- och höstterminerna bedrivs kurser på går den. En kurs kostar ungefär 650 kr. Till exempel finns det en hästskötarkurs. Om man vill lära sig rida är det bättre att ta kontakt med en av Borås många ridskolor. Under sommaren görs flera läger. 4H fritids är också gratis för alla medlemmar på studiedagar. Det blir som en lägerdag. Anledningen till att man måste vara medlem är för att försäkringar ska gälla om det händer något. Man har också läger på andra lov under terminerna. Från början av februari på vårterminen kan man komma till gården på helgen och rida. Pengar för att driva gården kommer från kurser, läger, medlemskap, bidrag från kommunen och turridningar. De har också ofta APL-elever som hjälper till på gården. En APL-elev är en elev som gör praktik på en arbetsplats inom ramen för sin utbildning. Vi frågade vad 4H betyder. Står det för Häst, Höna, Hare och Hamster? Nej, det står för huvud, hjärta, hand och hälsa. Det är de profilerna man jobbar efter. Huvud står för kunskap. Hjärta står för omtanke och medkänsla. Hand står för färdigheter – lärande genom att göra. Hälsa handlar om att man är ute mycket och jobbar för ett sunt levande.

Mathilda tycker att det mest utmanande med en 4H-gård är att få det att gå runt ekonomiskt. De måste ha två av lönade personer närvarande på plats hela tiden. Mathilda jobbar heltid och det finns två andra som är anställda på halvtid. Det finns också några timanställda och praktikanter. De jobbar också på att få dit fler besökare, ge ut rätt information och lära folk hur man ska bete sig runt djuren. Många som kommer dit har aldrig sett ett djur. Mathilda vet inte hur många besökare som kommer varje år eftersom det är gratis inträde. Men hon tror att det antagligen är några hundra personer som kommer varje år. Många förskolor kommer på besök och ibland har de evenemang som drar mycket folk.

Djuren ska ha frukost, lunch och mid dag. Middag får de när det kommer in på kvällarna. Maten förbereds på morgonen genom att man lägger hö i boxarna. Kaninerna får pellets i sina skålar. De ska också ha hö. Hönsen har fri tillgång till pellets, så den fylls på när den tar slut. Vi frågade om de hade blivit av med något djur någon gång. Mathilda berättade att en kanin var borta en gång, men kom tillbaka dagen efter. Hon tror att någon hade tagit med sig den hem, men kommit och lämnat tillbaka den dagen därpå. Det händer också att djur dör, ibland utan någon tydlig anledning.

Det allra roligaste är alla barn som kommer på besök. Att se dem utvecklas med djuren. En del av dem kom mer som besökare när de är barn och har sedan hand om egna grupper när de växer upp. Det jobbigaste är när man måste ta beslut om att sälja eller avliva ett djur. Kanske för att djuret inte trivs eller om det är sjukt. Det kan också bli känslomässigt jobbigt när barn ska flytta och måste säga hej då till djuren.

Hazel Hill - Hässleholmens nya lokaltidning

Välkomna till Hazel Hill - Hässleholmens nya lokaltidning! Sommaren 2024 kom det upp anslag i alla trappuppgångar på Hässleholmen om att man kunde söka pengar för att utveckla Hässleholmen som område. Jag hade tänkt i flera år att jag skulle vilja starta en lokal tidning för Hässleholmen igen. Det har ju funnits en sådan tidigare. Men den nya skulle vara en där folk i alla åldrar och från alla bakgrunder är med och skriver.

Med Ordpalatset hade vi i två år gjort skoltidning på Ekarängskolan med ett gäng elever på mellanstadiet så jag visste lite vad det handlade om att göra en tidning. Vi fick pengarna beviljade och jag började snickra på ett upplägg. Jag bjöd in folk jag träffade och spred ut reklam på Hässlehuset, Fjärdingskolan och via Facebook-gruppen “Händer på Hässleholmen (numera Hässleholmens kompetensportal)” Det var några som uttryckte ett svalt intresse, men inte så många. Min dotter Filippa var dock väldigt intresserad, så vi startade igång tidningsredaktionen den 1 oktober 2024 med tre personer. Sedan har redaktionen vuxit. 9 personer har varit involverade i att intervjua, transkribera, skriva artiklar, måla bilder, hitta på skämt etc. Sen har två ytterligare personer varit med och fotat och utformat layout.

Nu undrar ni säkert varför tidningen heter Hazel Hill. Låt mig berätta den långa versionen om hur namnet kom till. De senaste 12 åren har jag och min pappa Lars-Gunnar gjort interaktiva friluftsdagar om Hässleholmens historia för alla som gått i 3an eller 4an på Bodaskolan, Fjärdingskolan och Ekarängskolan (och även några andra skolor). När vi skapade den friluftsdagen (East Side Story) intervjuade vi Arne Jacobsson som bott på Hässleholmen i 80 år. Han berättade bland mycket annat vad namnet kommer ifrån. “Hässle” kommer från ordet “hassel” och betyder att det finns många hasselbuskar på Hässleholmen. “Holme” är ett ord som betyder ungefär: “en kulle på en äng”. Så Hässleholmen skulle då betyda ungefär Hasselkullen. När jag var i Portugal förra hösten berättade jag om mitt bostadsområde för två killar där, på engelska, och berättade lite om namnet. Då sa han: Hazel Hill. Det var första gången jag hörde det namnet. Det kom upp som ett av de sju förslagen på de första redaktionsmötena. När vi insåg att vi ville göra en tidning som knöt ihop världen med Hässleholmen just för att alla vi på Hässleholmen kommer från så många olika länder i världen så blev det det namnet vi till slut valde.

Så varmt välkomna till Hazel Hill - den lokala tidningen på Hässleholmen. Detta nummer har vi fått pengar till att trycka upp. Vi hoppas få fortsatt sponsring och fler annonsintäkter för att kunna ge ut fler nummer.

Zana - Hässleholmen BK

En fredag i februari tittade jag in i Bodahallen där det var utannonserat Fotbollsturnering för tonåringar. Ungefär 70 personer var på plats och det var en hel del snygga mål och dribblingar som det jublades över. Mitt i det ordnade kaoset gjorde jag en intervju med ordföranden för Hässle BK, Zana Hakimzadeh. Han berättade om deras fantastiska resa de senaste fem åren. De startade 2020 och har redan 700 medlemmar! Nu håller de på med fotboll, E-sport och Taekwondo och har fler sporter på gång.

Zana berättar så här:

-Jag och några barndomsvänner startade detta i december 2020. Vi började med en gympakväll i veckan. Det var under covid och restriktioner så man kunde inte göra så mycket. Men 2023 kom vi äntligen igång med fotbollen. Vi började med ett fotbollslag. 2024 var vi uppe i 10 fotbollslag och nu är vi uppe i 16. Och det är bara fotbollsdelen. Sen har vi vuxit mycket inom E-sport. Nu var vi i final i två av tre grenar i år. Vi var i final i både CS2 och Dota 2. Vi har också lyckats starta ett basketlag för tjejerna.

-Det känns som att ni kom in i en tid när det fanns ett sug efter nånting och så fyllde ni ett tomrum som ingen hade fyllt.

-Både ja och nej. Det tomrummet har alltid funnits. Det fanns här redan när jag var yngre. Men vi var tvungna att skapa gemenskapen själva i små grupper på den tiden. Vår grupp har hållit ihop, men de flesta andra vänskapsgrupper har splittrats.

-Är det på Hässleholmen du har vuxit upp?

-Ja, och det är ju det som har lett till att vi har kunnat starta den här föreningen, både att vi varit en grupp vänner och att vi har insikt i hur området funkar. Av området - för området.

-Hur gammal är du?

-29 år.

- Jag har ju också vuxit upp här i området. Men jag är ju 43, så vi är inte riktigt samma generation.

- Nej, men jag känner ju din pappa, han var min idrottslärare på gymnasiet. Så jag har varit hemma hos er.

- Jaha. Vad roligt.

- Men det var riktigt läskigt när han var ute och klättrade i berg med oss.

- Ja, det kan jag tänka mig. Tack för intervjun, vi skickar dig en tidning när den är klar.

- Ja, lycka till. När jag såg att ni fick pengar beviljade för er tidning så tänkte jag att det här skulle kunna bli riktigt stort.

- Ja, det hoppas vi.

Skolan som arena

Skolan som arena är ett projekt som startats på Hässleholmen och som har påverkat området positivt. En av dem som varit med och startat detta projekt är Jonas Gustafsson som är 41 år gammal. Vi valde att intervjua Jonas för att låta honom berätta med egna ord vad detta projekt har fått betyda för barn i Hässleholmen.

Vi frågade varför de startade skolan som arena och detta var hans svar.

- Skolan som Arena startade på Sjöboskolan för att få fler barn och unga i rörelse. Och att de skulle ha nåt bra att göra på fritiden. EU, ESF, gick in och sponsrade. Poängen var att kunna erbjuda aktiviteter via skolan, eftersom där känner barnen sig redan trygga. Idrott och kultur framför allt. Liknande initiativ finns i till exempel Malmö och Göteborg. Lights on heter ett projekt till exempel. Nu har de hållit på i tre år på Sjöbo. Ordpalatset har ju varit en del av det på Sjöbo. Och nu tänkte de att vi måste göra det här på fler områden och så sökte man pengar igen från ESF och fick bifall. Så nu är vi på Norrby och Hässleholmen också via Byttorpskolan, Bodaskolan och Fjärdingskolan. Det som funkar bra på ett område är inte säkert att det fungerar lika bra på ett annat område. Här på Hässleholmen jobbar vi med lokala föreningar. Borås AIK, Kulturskolan, Hässle BK till exempel. Men även med föreningar i närheten som Borås IBF - innebandyförening i Daltorpshallen.

Vi var nyfikna på vad det är som fungerar bra här på Hässleholmen och han berättade så här.

- Mycket bollidrotter, men också mycket med kulturen. Det kulturarv som barnen bär med sig från sina föräldrar är enormt. Det vill man ju hitta en arena för dem att kunna bidra med det. Vi vill att folk ska kunna komma till oss och ta plats hos oss.

Vi frågade Jonas om han tycker att lekar är viktiga och han svarade att han har upplevt det som superviktigt för att kunna orka koncentrera sig på annat. Det är därför han gör det han gör. Vi ville veta vad han tycker är det roligaste med hans jobb.

- Att träffa alla glada barn framför allt. Men också att träffa många glada vuxna som vill engagera sig och göra skillnad. Det är väl det som gör mig gladast. Jag är ju spindeln i nätet som försöker få till bra eftermiddagar.

De har de flesta aktiviteterna på Bodaskolan och Fjärdingskolan, mest i idrottshallarna. De har också aktiviteter på Hässlehuset i form av läxläsning och på 4H-gården.